Nu sitter jag här, sista dagen på mitt sista sommarlov någonsin. Det känns lite vemodigt. Och vad som för några veckor sedan kändes bli några få sekunder och korta ögonblick har nu förvandlats till en evighet. Jag vill gå klart skolan nu, helst av allt vill jag vara klar före jag börjar.

Ju fortare vi börjar desto fortare tar det slut, jag längtar efter att få försvinna. Längtar efter att kunna stå där med min studentmössa på och säga hejdå till alla, både nära vänner och klasskamrater. Och sen, några dagar senare vara förvissad om att det var sista gången jag klev in i skollokalerna, sista gången jag hade en klass.

Jag vill flytta, helst flytta nu. Om mindre än ett år kan jag flytta precis var jag vill egentligen. Om jag gör det är en annan sak men jag kan. För då finns det ingenting som binder mig här.

Jag ska börja räkna ner redan nu, räkna ner hur många dagar det finns kvar innan jag får lämna allt och försvinna.



Vi ses imorgon hörrni, första dagen på det sista året.